Otroligt att det är första vårmånaden redan och vi har levt med denna pandemi i över ett år.

Det är förvånansvärt att det ändå har gått så fort, eller vad säger ni?

 

Efter corona i januari så har jag hämtat mig skapligt men lukten vill inte infinna sig som den bör, ibland känner jag inget, andra gånger känner jag konstiga lukter som inte härstammar från någonstans, stoppar jag in näsan direkt i något så kan jag ana en doft men annars är det ganska så trist.

Smaken är det bättre med men ändå inte helt ok, tröttheten däremot är inte att leka med, går numera och lägger mig ca 20:30-21:00 från 22:00-23:00 innan och de tidiga gymmornarna är bara ett minne blott.

Däremot tar jag långpromenader varje dag på ca 8 km eller mer så varje vecka kommer jag upp i ca

7-8 mil och det funkar bra, inte en dag missar jag.

Promenaderna tror jag har hjälpt mig att komma tillbaka ganska så fort ändå.

 

Jag längtar till lite värme nu med solen i ansiktet, den vackra naturen som är så ljuvlig på våren.

 

Men det jag längtar mest efter är min egen frihet, frihet att få krama vem jag vill, frihet att få vistas var jag vill, frihet att få umgås med vem jag vill, frihet att resa vart jag vill, frihet, frihet, frihet.

 

Jag är så trött av mitt eget sällskap även om jag är en ganska så trevlig prick, så är det nog nu.

Jag vill att resandet sätter igång igen så jag kan få ta emot mina Airbnb gäster.

Har saknat det så oerhört, inte så mycket för pengarna för det har jag ordnat med att gå upp i tid på jobbet, det jag saknar är mötet, mötet med människor från alla jordens hörn, mötet med nya kulturer, mötet med andra språk, mötet med fantastiska människor som likt mig älskar att resa och upptäcka vår vackra jord.

 

Jag hoppas och tror att det vänder NU snart..... visst tror vi på det?

 

Lite bilder från en härlig kall dag med trevligt sällskap ute vid Amundön samt på min skatt