11 september 2020

När lever jag som mest?

Dagbok

Hörde en predikan i söndags på just de temat "När lever jag som mest?"
 
Det har fått mig att tänka under veckan som snart är slut, vad gör mig levande?
Man kan ju tänka att livet stått på paus de senaste 7 månaderna och att man inte levt särskilt mycket men jag skulle nog säga att dessa sju månader har fått mig att leva och känna mer än någonsin.
Jag har fått stanna upp, tänka till och tro på en bättre framtid.
Jag har fått möjligheten att drömma och planera hur jag vill leva resten av mitt liv.
Jag tror och hoppas att vi alla fått den möjligheten och att vi kan se framåt mot en bättre värld, en bättre tid för oss själva.
 
Men när lever jag som mest då?
 
När jag får vara med barnbarnen 
När jag får en kram och ett jag älskar dig mamma från mina två finaste människor i livet
När jag får dela livet med min fina mamma
När vi är samlade hela stora familjen
När jag sitter i ett själavårdssamtal med någon som behöver mig
När jag får stå i ett hav med människor och bara känna Guds närvaro, bara han och jag
När jag får sitta och lyssna på min son predika
När jag lagar god och hälsosam mat
När jag brygger min kombucha
När jag kör skiten ur mig på gymmet
När jag delar livet med nya och gamla vänner 
När jag får skapa
När jag får upptäcka nya ställen
När jag sitter på ett flygplan mot ett nytt äventyr
När jag gråter över en sorg
När jag videochattar med någon speciell
När jag sitter i bilen på väg till jobbet och himlen är magisk
När jag ligger på en klippa eller strand och känner solens strålar mot min kropp
 
Listan tar aldrig slut för jag känner mig otroligt levande.
2020 har varit året där jag blivit ännu mer medveten om hur ljuvligt livet är, man behöver stanna upp ibland för att upptäcka det.
Jag är ganska så säker på att vi inte skulle upptäcka det om livet alltid var en dans på rosor, nej vi behöver svårigheterna och sorgerna för att värdesätta det goda.
Foto:Mirey Vidén
Foto: @elahavaphoto
 
Vi behöver Guds närvaro i livet
Jag skulle inte klara mig en dag utan hans närvaro, jag vill inte påstå att mitt liv varit smärtfritt men utan honom vet jag inte hur jag skulle klarat av att bära den smärtan.
Jag har blivit buren under de svåraste stunderna i mitt liv.
 
Trevlig helg gott folk