Fantastiska Astrid Lindgren, ja du hadde så rätt. Kärlek kan man aldrig ge för mycket av till sina barn, det som är så fantastiskt med kärlek är att ju mer man ger ju mer får man tillbaka.

 

Vilken skatt hon lämnat efter sig denna underbara människa, jag kommer ihåg mina första Astrid Lindgren böcker, jag fick en Pippi Långstrump av morfar när jag inte var gammal, men den jag gillade mest var Emil i Lönneberga som jag fick av min fröken i skolan som avskedspresent när jag lämnade Sverige för Argentina 8 år gammal, den läste jag på båten över.

Resan till Argentina tog 28 dagar, så det fanns gott om tid att läsa.

 

Jag har sedan dess läst mycket i omgångar, jag har mina perioder, slukar böcker stundtals och ibland är det total torka, vet inte riktigt varför det är så men just nu har jag fått tillbaka läslusten efter en lång tids torka, det blir väl inte så mycket Astrid Lindgren nu för tiden men mycket annat, jag har ganska så nyss läst en bok av Liselotte Andersson " Vårt enda hem är kärleken" på tal om att ösa ut kärlek det är lite reflexioner över olika sorters kärlek, kärlek till ett barn, kärleken till Gud, till tystnaden, kärlekens sår.

 

Författaren var talare på en retreat jag var på för exakt en månad sedan, en retreat i tystnad och det var så fantastiskt att upptäcka vad tystnaden gör med dig.