Tittilina

I dag blir det Kristina och jag.....
 
Har längtat efter denna dag i flera år, ville så gärna se den när den gick förra gången men då fanns det inga pengar men nu blir det av.
 
Det fins en underbar sång som jag mest av allt längtar efter att få höra live, den tog tag i mitt hjärta första gången jag hörde den, jag kunde känna lite av Kristinas smärta och samtidigt förtröstan på Gud, den är helt fantastiskt vacker.
Jag känner igen mig i den, jag levde i ca 20 år i ett "fängelse" som gjorde att jag många gånger undrade om Gud fanns men samtidigt visste jag att HAN fanns där för mig och jag hade inte klarat av att överleva utan honom.
Min situation gjorde att jag inte längre var den Titti som jag en gång varit, jag kände mig vilsen och övergiven och kunde inte känna igen mig själv.
 
Vem skulle hjälpa mig uthärda livet här ute?
Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få?
Vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden?
Om du inte fanns till
Ja, vad gjorde jag då?
 
Men det finns hopp det är jag ett levande bevis på, i dag lever jag som jag vill och är ämnad till att leva, jag har det bra och njuter av varje sekund även om livet inte är en dans på rosor.
 
I dag ska jag njuta av Kristina och av mina underbara ungdomsvänner som möter upp vi ska träffas för en bit mat innan, vi blir 18 st. 
Ja, jag njuter av livet och Min Gud har burit mig igenom livet det är jag så tacksam för.
 
Ett gott slut till er alla, Kram från mig
 
Du fördrev mig, Gud
Från mitt hemland slets jag bort
Här är jag en flykting och en främling
Och det ödet finner jag mig i

Men du tog mitt barn
Och du tar mig från min man
Jag kan inte längre se en mening
Vad är det du vill?
Vad ska jag tro...

Tanken är svindlande
Framför mig gapar en avgrund
Hela mitt väsen gör uppror och vill säga nej
Frågan är väckt
Och nu darrar min själ inför svaret
Att du inte finns till
Fast jag trodde på dig

Vem skulle hjälpa mig uthärda livet här ute?
Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få?
Vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden?
Om du inte fanns till
Ja, vad gjorde jag då?

Nej, du måste finnas
Du måste
Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav
Du måste finnas
Du måste
Hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans
Jag vore ingenting om du inte fanns

Aldrig förut har jag haft det i tal eller tanke
Det lilla ordet som skrämmer och plågar mig så
Ordet är 'om', om jag bett alla böner förgäves
Om du inte finns till
Vad ska jag göra då?

Vem skulle känna min ånger och sedan förlåta?
Friden i själen, ja, vem skulle skänka mig den?
Vem skulle så ta emot mig till slut efter döden?
Om du inte fanns till
Vem tog hand om mig sen?

Nej, du måste finnas
Du måste
Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav
Du måste finnas
Du måste
Hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans
Jag vore ingenting om du inte fanns

Du måste finnas
Du måste
Hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans
Jag vore ingenting om du inte fanns
 
Översättningen till andra språk är gjort av google och inte bra men hoppas ni kan förstå innebörden
 

 

 

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress