Tittilina

Det händer inte så mycket just nu
Flera av er efterfrågar bilder och händelser, men just nu lever jag vardagsliv här och det händer inte så mycket.
Vissa dagar pluggar jag, andra dagar träffar jag vänner över lite käk, någon dag i veckan jobbar jag på mina vänners tryckeri, ibland är jag bara hemma och tar det lungt, det har blivit mycket Netflix, love Netlix.
 
Men i går mina vänner var en sån där speciell dag när tårarna satt nära hela tiden.
En vän, ingen nära vän men ändå en tjej i kompisgänget när jag var ung, som sökte upp mig för några år sedan på Fb, vi möttes nu i början av min tid här på en begravning och hon sa då att hon ville göra en samling hemma hos sig för att välkomna mig.
Tiden har gått, hon har gjort sina försök men jag har hela tiden varit upptagen, men nu blev det bestämt att torsdag kl 16:00 skulle jag komma hem till henne och jag fick ta med mig vänner, hur många jag ville.
Hela kvällen handlade om tacksamhet, tacksamhet över mina föräldrar som lämnade fosterlandet för att tjäna Ecuador och dess folk, tacksamhet över pappa som var som en far för alla, tacksamhet över mamma som alltid hade ett öppet hem, med mat för alla, tacksamhet över oss barn som fick försaka mycket för att mamma och pappa skulle få utöva sin kallelse. Hon och alla med henne bad mig framföra deras tacksamhet till min mamma och mina syskon, för dem betydde detta livet.
Detta är Magdalen som så generöst bjöd in till sitt hem
 
Jackie här uppe med glasögon berättade hur pappa hade varit stand in för hennes pappa på bröllopsdagen, han ledde in henne i kyrkan och med hans lugna och mjuka sätt hade han lugnat ner henne.
Min pappa har betytt mycket för många här och det får jag höra hela tiden, han var en far för många och i dag finns det en ny generation som aldrig fick träffa pappa men genom deras föräldrar har de lärt känna honom och pratar om honom som om de kände honom.
Jag är tacksam för min pappa som fick vara en välsignelse för många och för det som han fick betyda.
Tacksam är jag också för mamma och pappa som gav mig det här livet, det var inte alltid lätt att vara missionärsbarn men så rik jag har blivit, jag har kära nära vänner över halva jordklotet som jag i dag besöker för att dela livet med, och så mycket erfarenheter
 
Full av tacksamhet är jag
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress