....och med hans far.
Jag gick ner i tid när jag kom hem ifrån min resa, Jag vaknade upp inför en hel del under den men framför allt att livet är alldeles för kort för att jobba ihjäl sig, jag känner att jag gjort mitt när det gäller jobb men eftersom jag inte kan gå i pension än så får jag gå ner i tid istället.
Började med 60% för att prova mig fram men efter nyår så gick jag upp 10% så nu jobbar jag 70% och det är OK.
Valde att vara ledig på måndagar, jobba heltid tisdag-torsdag och 4h fredagar.
Måndagar var ett fantastiskt val för min son är också ledig då och jag har möjlighet att dela livet med Ben och Daniel.
Vilken fantastisk förmån.
Vi går ut på promenader, handlar, fikar, lagar mat ihop, leker med bilar, tittar på film med popcorn....
Ja, vilken förmån att få träffa dem i flera timmar och bara njuta av dem båda.
I dag var vi på kondis, det bestämde bara Ben så där... han gick upp för trappan till Jerkstrands på Danskavägen så det var ju bara att hänga på, det var nog inte första gången han var där.
Det är lisa för själen att få vara med honom, mår så fantastiskt bra.
Jag har haft en tuff ångest sedan en brand i mitt hem i december, inte för att jag är särskilt påverkad av den längre men ångesten satt kvar som ett tryck över bröstet och svårt att andas, men sen förra måndagen så är den borta, Ben är min bästa terapeut.
Livet med honom är så okomplicerat.
Tacksam att jag får uppleva honom och att han är så nära.
Livet är allt bra gott
God natt gott folk